Flattarna Oscar & Zolo

Idag körde vi lite träning under vår promenad. Fotgående, inkallning och platsliggning på diverse ställen i byn (Folk tycker att vi är lite konstiga men vem bryr sig:) Allt gick bra men när vi sedan styrde kosan hemåt igen så mötte vi FYRA räliga små hundar som skällde allt vad de kunde. Normalt sett hade Oscar rest ragg och gjort ett antal utfall mot dessa som han tycker äckliga varelser, men ack vad jag blev förvånad när jag sa fot till honom. Han gick brevid mig och hade bara ögon för mig (eller kanske min hand som jag hade i godisfickan). Men faktum är att han skänkte inte dessa små hundar så mycket som ett ögonkast. Tänk att en hund kan göra en så stolt och glad för något så litet.